Halloween har precis passerat. Denna så underskattade dag borde egentligen vara en vecka i mitt tycke. Inte bara för att man får äta kopiöst mycke godis, klä ut sig till sin älsklingskaraktär in the world of horror, och festa sig så intoxinerad att man får för sig att slänga tangentmaskinen nedför trappan för att man uppskattar hur fint klang den får på vägen. Hrm. Nej. Inte bara av dessa orsaker. Utan för att det är en tid när man (läs jag) vill hedra dem som varit. Tänka på dem som vart. Utan tvekan så är det nyttigt för det är nog först när man ser bakåt som man kan se framåt (och äta sjukt mycket godis). Dåtiden, framtiden och godis nedmalet i min mortel med lite tranbärs-Jokk och man har en häxblandning som Obelix skulle ge ett högerfinger för att få smutt av. Bra för själen helt enkelt .
Vincent Price och Pedro RolexanderNu efter Halloween har lagt sig och inga vill leka ghouls med mig o Elena längre så får vi helt enkelt fixa det på egen hand. Jag har tenderat till att spela nya Dead Space till en sådan grad att ja knappt vågar gå i mina egna mörka korridorer egentligen. Överdrivet kanske men devlis sant. Häromdagen så skrek hela min själ: HOPPA UT GENOM FÖNSTRET varje gång ja hörde nån flåsa i en mörk korridor (korridorerna släcks konstant i mitt studentboende som btw är ett gammalt psykhus. naaaajssssssssss... ) På tal om inget så fyller min UNDERBARASTE munchkin år snart och jag har slopat mina planer att ge henne buketter med ram-minnen och en staty av mig själv i choklad i naturlig storlek och låtit tankarna hamna nån annanstans.... She will never figure it out! BWAHAA. Inte för att ens födelsedag någonsin har handlat om att lista ut vad äns presenter är för något iofs. Det har man ju Julafton till.
NEIN. Nu är natten gammal och även mitt huvud efter ett två-timmars parti shack med Bräcke min käre granne och klasskamrat. Han vann ikväll. Det var SJUKT jämnt. Så nu står det 1-1 till mig. Godnatt till världen och även till en viss ryska som inte förtjänar annat än smisk och sjukt mycke creds för hur underbar hon är och hur hon fortfarande får mitt hjärta att dunka och venerna utanför att slå knut... (...toes..!.... TOES!) "It aint easy being cheesy... "... :P
Captain's Blog. Symmetrichal Seadate 081108. Over and out.
.
Mario & Yoshi
0 kommentarer:
Skicka en kommentar